2014 var ett bra år för mig som nybörjare inom drakbåtspaddling. Det var året då jag inledde en kärleksaffär med en drakbåt och jag fick vara med mina första tävlingar. 2014 hade också något annat i kikaren till mig, nämligen Crossfit. Vilken resa det har varit. Jag är tacksam för vad jag lärt mig och den styrka jag har fått. Jag har sett och upplevt framsteg. Det har tagit tid och krävt tålamod. Det kommer att fortsätta att kräva mer tålamod och tid för att kunna utvecklas mer för självklart vill jag ha mer. 
 
För mig är det något ljuvligt med att avsluta året med ett träningspass och nyårsafton bjöd på något fantastiskt. Det sista 2014 skämde bort mig med var en fantastisk trevlig kväll med klättervänner med samma tänk gällande träning och hälsa. Vi njöt av hälsosamma maträtter, alkoholfria och galet goda drinkar samt havets vackraste och absolut bästa läckerhet, ostron. Vi spelade spel och jag lärde mig om en viss Uno. 
 
Strax innan kl 22 var det dags att ge sig iväg till årets allra sista träningspass, nämligen Hot Yoga. Lokalen var lätt att hitta och finns vid Caroli. Att gå in i lokalen väckte minnen. Jag mötes av doften av oljor. Jag kände doften av Lavender. På stället fanns det många obekanta ansikten. Allt var nytt förutom den där doften. Doften som fick minnen om ett intresse för meditation att komma tillbaka. Jag mindes en tid då stillhet i sinnet var målet. 
 
"Ska du köpa ett kort" frågade den trevliga killen i receptionen och förde mig tillbaka till nuet. Kort? näe, det är för tidigt att säga och så snabbt jag kunde sa jag att jag bara skulle betala för ett prova på tillfäle. Följ strömmen så hittar du till omklädningsrummet sa han glatt. Ja, det var bara att följa strömmen och njuta av alla nya intryck. Jag blev så glad över att se så många som hade valt Hot Yoga på nyårsafton framför någon fest med dunkande musik eller Gud vet vad. Det är absolut inget fel med det, men det finns annat också och när man fått all festande ur systemet söker man sig till det nya som för mig är mer givande än en baksmälla.
 
Väl inne i salen/rummet där vi skulle vara möttes vi av ett otroligt värme. Hot Yoga görs i 40 gradersvärme. Den enda uppvärmingen som någonsin fått mig att tänka: "Oh-oh" är all uppvärming i Crossfit. Igår fick jag en "oh oh" och i det mest grundlägande, nämligen andningen. Ja, hur är det med andningen tänkte jag och fördes bort till en föreläsning i Göteborg när jag lyssnade på en av mina förebilder, Anneli Pompe, och vi gjorde andningsövningar. Ajdå, har ju inte övat tänkte jag och att jag är duktig på att stressa i mitt jobb har inte bidragit till bättre andning. 
 
Jag följde alla intruktioner vi fick och gjorde mitt bästa. Om det var extremt nödvändigt var jag beredd på att lämna rummet, men inte utan att göra mitt bästa först. Jag förstod att jag inte kunde pusha på det vanliga sättet jag brukar göra. Där skulle något annat hjälpa mig att ta mig igenom passet. Långsamt men säker förstod jag mer och mer vad som skulle gynna mig. Jag lyssnade på varje ord instruktören sa. Vissa ord försvann snabbt och andra ekade länge i mitt sinne. Frågor som "varför"", "vad betyder ställningen för dig?" och meningen "gå djupare" stannade länge. 
 
Fullt närvaro med kroppen gav upphov till svar på vissa frågor. Vi hade satt igång. Jag hängde med så gott jag kunde och lyckades rätt bra, men handlade det om att lyckas med något? att lyckas höja överkroppen i en kobra högre än någon annan? högre än vad jag någonsin gjort? Nej, för det första hade jag aldrig gjort en sån kobra och för det andra handlade det om här och nu. För det tredje var det inte prestation i förhållande till någon annan. Så vackert. Min absolut vanliga prestationsångest var borta och jag kände mig bekvämmare, ödmjuk och accepterande.
 
Jag minns inte namnet på alla positioner vi gjorde och nej jag kunde inte böja mig som en Yogi. Det var och är inte mitt mål heller. Jag gjorde mitt bästa och kunde känna glädje med det. Jag kunde inte sträcka hela mitt ben och nå knäet med pannan, men böjde jag knäet lite så blev det möjligt. Det fanns vissa positioner som aldrig trodde jag skulle fixa, men vid andra försöket och genom att följa det intruktören sa blev det möjligt. Nej, det såg inte ut som en Yogi. Det såg ut som Madelayne med en kropp med svagheter och begränsningar som förresten inte är oföränderliga . Kroppens begränsingar är inte beständiga. Vilket underbart och väl behövd insikt detta blev.

Någonstans under passet blev det för mycket och jag var nära att lämna rummet. Det var inte värmen. Det var inte Yogan. Det var kombinationen av tuffa ställningar och rörelser. Pulsen gick upp. Hjärtat slog snabbt. Svettet rann. Bokstavligen. Min Yogamatta började få en liten pöl. Jag ville inte lämna rummet. Jag fick syn på mina handdukar som jag glömt bort jag hade med mig och torkade all svett. Handduken blev snabbt blöt, och jag upptäckte att den svalkade något. Vatten drack jag också förstås.

 
Så småningom sa instruktören att det var 2 min i tolv. Va?! hade jag klarat hela passet? gud vilken lycka! Jag var helt, helt slut och glad. Där låg vi i svett, 40 gradersvärme och så var det dags för några sista Yogaställningar som jag njöt av. Det nya året kunde jag inte ha välkomnat bättre. Vilken lycka samtidigt som jag var grymt slut. 
 
När allt var klart och vi hade önskat varandra och alla ett Gott nytt år var jag tvungen at sitta en stund för att försöka smälta allt. I värmen, i tuffa yogaställningar nådde jag djupare, fick svar på vissa frågor, var klarare, mer fokuserad och prestationsångestfri. Jag mötte en gammal Madelayne. Den som var djupt förälskad en gång i tiden, galen i Lavender, utforskande i meditationens effekter på lugnet och en Madelayne fylld av hopp. De senaste två åren har jag behövt läka efter en kris och behövt limma ihop bitarna i mig som gick sönder. Jag har tagit väl hand om mig och skyddat mig mycket. Det är dock dags att våga leva mer och 2015 kommer att handla om det. Det är inget nyårslöfte då sånt inte är min grej. Det blir en fortsättning på allt jag varit bra på men med en finjustering. 
 
Hot Yoga var tuff och insane på rätt sätt. Yoga är inte något som ska avfärdas för att det inte finns en bänkpressare, vikter eller stänger. Yoga bidrar till mer styrka, rörlighet och stabilitet. Detta är något jag välkomnar extra i Crossfit. Jag känner till svagheterna i min kropp. Jag har känt att höfterna saknar stabilitet när jag lyft. Knäna behöver bli starkare om jag vill springa längre då jag känt att de begränsas. Yoga kan vara till min hjälp i snatch, overhead squats, clean & jerks, pull ups etc. Jag funderar på några pass till. Inte många och helst inte bundna till en viss tid. Jag måste få bestämma när med tanke på mitt redan fullspäckat schema.  
 
Jag lämnade 2014 med Hot Yoga. Det är det bästa jag har gjort på nyår. Detta måste jag nästan göra till en tradition varje nyår. Jag hopppas alla hade det bra och vaknar friska. Nu ska jag njuta av 4 dagars väl behövd ledighet. God fortsättning och tack 2014 för allt du gav mig. Du har höjt ribban för 2015. 
 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej